Vad är Reporänta? [Komplett Guide]

Reporänta är den räntesats som kommersiella banker lånar pengar från centralbanken, dvs Riksbanken i Sverige. I fallet med inflation ökar riksbanken reporäntan och i fallet med deflation minskar den. RBI höjer reporäntan för att ta bort överskottet av pengarna från marknaden.

Reporäntan fastställs av Riksbanken och är den ränta med vilken den lånar ut pengar till landets affärsbanker. Riksbanken justerar denna ränta för att hålla inflationen inom sitt målintervall.

Teorin är att genom att höja reporäntan gör Riksbanken det mindre attraktivt att låna pengar. Detta minskar mängden pengar i ekonomin, så det finns mindre att spendera. Eftersom utgifterna saktar är det svårare att öka priserna och detta hjälper till att hålla inflationen i schack.

Så hur påverkar detta dig? När reporäntan stiger kommer affärsbankerna och andra långivare att höja sina räntor. Detta innebär att om du inte har en fast ränta, kommer du att betala mer på dina lån. Kort sagt innebär en ökning av reporäntan att kostnaden för att låna pengar ökar.

Reporänta betydelse

När affärsbanker står inför brist på medel tar de ett engångslån från riksbanken genom att sälja riksbanks-godkända värdepapper såsom statsskuldväxlar (utöver deras lagstadgade gräns för likviditetsgrad).

För att återbetala bankerna, köp tillbaka de värdepapper som deponerats till ett angivet pris, så kallat återköpsoption eller repo. Den procentuella skillnaden mellan försäljningspriset och repopriset är den räntesats som Riksbanken debiterar och kallas reporäntan.

Om Riksbanken höjer reporäntan gör det det svårt för bankerna att låna från det, vilket minskar kassaflödet i ekonomin och saktar ned inflationen.

Att sänka reporäntan ökar därmed kassaflödet i ekonomin när kredit blir billigare och stimulerar lån i ekonomin. Det är ett sätt att hantera en avmattning, en nedgång i konjunkturen.

Reporänta och omvänd reporänta

Reporänta och omvänd reporänta är de åtgärder som används av centralbanker och andra bankinstitut för att hantera deras dagliga kortsiktiga likviditet.

Reporänta är den räntesats som kommersiella banker lånar pengar från centralbanken.

Omvänd reporänta är den räntesats som kommersiella banker behåller sin insättning i centralbanken. Det är ett säkrare tillvägagångssätt som de flesta bankinstitutionerna väljer för att säkra sina medel i händelse av överskott. Med andra ord är den omvända reporäntan en ränta som intjänats på de insatta medlen.

Huvudskillnaden mellan reporäntan och omvänd reporänta är att i reporänta tjänar Riksbanken genom att ge lån till affärsbankerna och i omvänd reporänta tjänas ränta av affärsbanker på deras insatta medel hos Riksbanken.

Omvänd reporänta används för att kontrollera likviditeten i ekonomin och reporäntan används för att kontrollera inflationen. Centralbankerna håller alltid den omvända reporäntan lägre än reporäntan.

Vem bestämmer reporäntan?

I Sverige bestäms reporäntan av Riksbanken. I andra länder är det respektive lands riksbank.

Reporänta som ett penningpolitiskt verktyg

Det primära målet för riksbanken är att bestämma reporäntan är att hålla inflationen under kontroll och se till att den ligger inom ett målintervall. I sverige är målet omkring 2% i inflation per år.

Hur påverkar reporäntan dig?

Riksbanken höjer reporäntan för att ta bort överskottet av pengarna från marknaden. Om riksbanken höjer reporäntan innebär det att affärsbanker måste betala mer ränta om de vill låna lån, vilket avskräcker företag och industrier från att låna pengar från bankerna till en högre ränta, istället uppmuntrar det människor att sätta in pengar i banken, i -kort kontroll av likviditet på marknaden. När det gäller omvänd reporänta är den helt motsatt.

För att öka likviditeten på marknaden sänker Riksbanken den omvända reporäntan, vilket gör det möjligt för företag och industrier att låna lån för investeringsändamål.

Reporänta kontra bankränta

Vid reporänta lånar Riksbanken ut pengar till affärsbanken genom att köpa statspapper. Och vid bankränta kan affärsbankerna låna lån från centralbanken, dvs Riksbanken utan att sälja några statspapper.

Bankräntan påverkar direkt konsumenten eftersom det är en viktig faktor som avgör vilket räntelån som ska erbjudas folket. Å andra sidan påverkar inte reporäntan allmänheten direkt.

Reporänta och bankränta är de två mest populära räntorna som beräknas för upplånings- och utlåningsaktiviteter som drivs av kommersiella och centralbanker. De är de utlåningsräntor som Riksbanken lånar ut medel till kommersiella banker och andra finansinstitut. Medan båda räntorna är kortfristiga verktyg som används för att kontrollera kassaflödet på marknaden och ofta misstas att vara en och samma, finns det en anmärkningsvärd skillnad mellan de två.

Viktiga skillnader mellan reporänta och bankränta?

Även om reporänta och bankränta har få likheter som båda fastställs av centralbanken och används för att övervaka och kontrollera kassaflödet på marknaden, har de också några framträdande skillnader. Ta en titt på skillnaderna mellan reporänta och bankränta nedan.

• Bankränta debiteras lån som erbjuds av centralbanken till affärsbanker, medan reporänta debiteras för återköp av värdepapper som säljs av affärsbankerna till centralbanken.
• Ingen säkerhet är involverad när bankräntan debiteras, men värdepapper, obligationer, avtal och säkerheter är involverade när reporäntan debiteras.
• Reporäntan är alltid lägre än bankräntan.
• En höjning av bankräntan påverkar direkt de utlåningsräntor som erbjuds kunden, vilket begränsar människor att utnyttja lån och skadar den totala ekonomiska tillväxten, medan en höjning av reporäntan vanligtvis hanteras av bankerna och inte påverkar kunderna direkt.